Tiden flyger förbi när man har en bebis. Hon kom tillslut 12 dagar efter beräknat men allt gick bra med förlossningen, men hur väl förberedd man tycker sig vara så kan man aldrig förbereda sig för den känslostorm det är. Helt vansinnigt och underbart på samma gång. <3
Nu tycker jag att bebis kan komma ut! Har idag gått fyra dagar över tiden och fy så trist att bara gå omkring här hemma och vänta!
Man kan ju bli tokig för mindre.
Testar om hallonbladste kan hjälpa till att få ut bebisen, kom dock på det lite sent så jag har bara druckit det i två veckor men det smakar gott iaf. Och det lär ju inte skada iaf såhär sent i graviditeten. Denna var det jag köpte iaf, läste sen att det helst inte skulle vara påste utan lösvikt men äh jag får väl dricka upp detta först.
Eller man kan till och med säga tynar bort! Efter mycket bråkande med både akassan och nu senast även försäkringskassan som har försenat eller slarvat med mitt ärende, så har det löst sig med båda. Efter ett antal sura samtal och irritation från min sida, tårarna har flödat i floder och hormonerna levt runt så nu är det äntligen över!
Allt är uträknat och nu kan jag alltså på allvar planera min föräldraledighet och skicka in ansökan. Jag vill ju såklart veta hur mycket pengar det blir innan jag bestämmer hur många dagar som ska tas ut. Jag vill gärna spara dagarna då jag inte har en anställning att komma tillbaka till.
Tror inte det finns många känslor som är så jobbiga som att inte veta hur mycket pengar man kommer att ha om ens några..
Hatar den känslan av ovisshet och gällande ekonomi blir det ännu värre.
